Antonia-priset 2024 för konstnärligt mod och mångfald inom finlandssvensk teater delas mellan två föreställningar i år: Otto Sandqvists Cowboy försvunnen och Svenska Teaterns Läkaren.
Cowboy försvunnen behandlar bottenlös lust, utmattning, mani, depression, en viss gränslöshet och alienation i uppfattningen om jaget samt en kollektivt delad upplevelse av isolering och ensamhet. I föreställningen medverkar utöver Sandqvist skådespelarna Emilia Jansson, Ole Øwre och Tom Rejström, kostymdesigner Hanne Jurmu, ljusdesigner Luca Sirviö och ljuddesigner Tom Lönnqvist.
Läkaren är en thriller om makt, etik och cancelkultur, ett fängslande samtidsdrama med drag av tv-världens thrillers och sjukhusserier. Den är skriven av den framstående brittiske dramatikern Robert Icke och regisseras av Saana Lavaste. På scenen uppträder Astrid Assefa, Antonia Atarah, Sonia Haga, Patrick Henriksen, Anna Hultin, Simon Häger, Nina Palmgren, Isabell Sterling, Miiko Toiviainen, Josef Törner och Niklas Åkerfelt. Texten är översatt av Hanna Åkerfelt, med Nina-Maria Häggblom som dramaturg. Anna Sinkkonen står för scenografi och kostym, Hanna Mikander för ljud, Petri Tuhkanen för ljus och Joonas Lampi för mask.
”Läkaren och Cowboy försvunnen – den ena ett exempel på traditionsenlig brittisk talpjäs, den andra en experimenterande inhemsk pjäs – är två vittskilda verk, som juryn vägrade att mäta mot varandra. Det som förenar årets vinnare är att bägge litar på det skrivna ordets kraft att samla publiken till ett gemensamt möte i teatersalongen. Juryn vill visa sin uppskattning att Svenska Teatern sätter upp ett så komplext och krävande klassiskt talteaterdrama och förhoppningsvis uppmuntrar det till att fortsätta placera verklighetens komplexitet på de stora scenerna. Cowboys försvunnens lekfullhet med ord och bilder ger en vink åt varför nyskriven dramatik är en av de elementära byggstenarna för en språklig minoritets överlevnad. I bästa fall kan nyskriven dramatik få oss att se på oss själva och vår omvärld på ett nytt vis men även berika vår iakttagelseförmåga och insyn i oss själva”, motiverar juryn.
De övriga nominerade föreställningen var Teater Viirus & Nya Rampens Vem dödade Bambi?, och utöver detta nominerade juryn även Sinna Virtanens Swell och Johannes Ekholms ljuddrama Inget att dölja.
Motiveringen för Swell lyder på följande sätt: ”I Sinna Virtanens Swell förs åhöraren genom den fritt associerande men samtidigt formsäkra texten genom en rik mängd bilder, reflektioner och platser, som emellanåt är starkt anknutna till den reella miljön, Hangös natursköna Casino strand, för att i nästa stund transporteras till den magiska platsen Elvedon. Det kollektiva möter det intima och nutid flyter in i dåtid. Det rituella konceptet balanseras ständigt mellan en känsla av att allt går i cirklar och inte kan rubbas för att i nästa stund plötsligt upplösas vilken sekund som helst likt vågorna som krockar mot klipporna.”
Och Inget att dölja nominerades av dessa orsaker: ”Johannes Ekholms Inget att dölja är ett lyckat formexperiment: en suggestiv hybrid mellan kortfilm och audiodrama. De visuella elementen skapar en kuslig skuggvärld som återspeglas i det berättade. Verket är väl ihopsatt och sammanhållet, det uppvisar en stilsäkerhet och ett starkt dramatiskt grepp. Som åskådare lämnas man inte oberörd då en tänkbar verklighet presenteras, där livets realiteter styrs av flöden, algoritmer och soppan till slut hamnar i din hjärna. Uppgivenhet är ordet för dagen och livet blir banaliserat till ett flöde. Som all framtidbeskrivning är det fråga om en dystopi – hur annars?”
Antonia-priset utdelades den 19:e gången under Hangö Teaterträff. Årets jury har bestått av dramatikerna Kasimir Koski, Gunilla Hemming och Fabian Silén.