På bilden är allting grått, det regnar.
Rummet är ljust och det finns en bassäng i hörnet. Ibland kan man se moln genom fönstret.
And what I thought was private is architecture
Arkitekten Helmi Kajaste skriver i sin essäsamling Rakenna, kärsi ja unhoita att ”de gränser som arkitekturen skapar ger många människor ett tryggt skydd i form av ett hem och en bostad. De avgränsar den kaotiska världen utanför och säger att här kan du vila ett tag”.
Hon skriver också att ”även om en byggnads monumentala stil kan indikera evighet, är ingen byggnad evig”.
I was living in a strange place är ett scenverk om historien om gemensamma och privata rum, tid, arkitektur och hem. Föreställningen är i dialog med och påverkas av Kajastes essäsamling och undersöker hurdana platser och arkitektoniska världsbilder våra liv formas av. Arbetsgruppen består av Henriikka Himma, Kaisa Karvinen, Julia Lappalainen, Nicolas Rehn och Sofia Palillo.
How to bring someone with you to a place where you were and can no longer enter?
Innehållsvarning:
Blinkande ljus, höga ljud, teaterrök, byggnads- och cementdamm.
Henriikka Himma arbetar som dramaturg och sammankallande inom radio och scenkonst. Himma studerar anpassningens dimensioner i scenkonst och bor med sin familj i en hyreslägenhet mellan ett köpcentrum och en skog.
Kaisa Karvinen är arkitekt och forskare som bor i två olika städer.
Julia Lappalainen är skådespelare och performancekonstnär vars familj har bott i Helsingfors i fem generationer.
Sofia Palillo är ljus- och lokalplanerare som bor i Gumtäkt. Palillo har skapat föreställningar till en skidhall, en soptipp, en nyklassisk herrgård, en krutkällare, en offentlig simhall och en teater.
Nicolas ”Leissi” Rehn är musiker, kompositör och performancekonstnär som bor med sin familj i en hyreslägenhet i Helsingfors.
Dramaturg, författare, sammankallande: Henriikka Himma
På scenen: Kaisa Karvinen, Sofia Palillo, Julia Lappalainen, Nicolas Rehn, Henriikka Himma
Ljus- och lokalplanerare: Sofia Palillo
Ljuddesigner och musiker: Nicolas Rehn
Arkitekt och forskare: Kaisa Karvinen
Med stöd av: Suomen Kulttuurirahasto, Centret för konstfrämjande, Samuel Hubers stiftelse, Iida Ahlbergs stiftelse, Frame Contemporary Art Finland, Finlands Arkitektförbund SAFA
Verket samproduceras med Circus Maximus.
Plant Based Stories är en del av Kulkue, ett samarbetsprojekt mellan tre finska konstfestivaler. ANTI – Contemporary Art Festival (Kuopio), Hangö Teaterträff (Hangö) och Baltic Circle (Helsingfors) skapar en exceptionellt storskalig serie finska samproduktioner tillsammans med relaterade turnéer. Projektets centrala mål är att främja festivalernas tillgänglighet och att förlänga föreställningarnas livscykel. Projektet finansieras av Finlands kulturfond.